Vimeo

Jag har provat videocommunityn VIMEO. Otroligt lättanvänt och smidigt verktyg - en community med hjärta. Ingen reklam, nolltolerans mot elaka kommentarer, bra bildkvalité, privacy skydd - detta sammantaget gör att jag i fortsättningen kommer att publicera mina videos på Vimeo!

Nedan ser ni ett storylineprojekt som vi genomförde i vintras. Eleverna fick i uppdrag att bilda fiktiva familjer och flytta in på en gata. I bildspelet är de i full färd med att bygga sina hus!

Untitled from catrin leichsenring on Vimeo.

TBP 2

I boken Medieresor belyser författarna Kristin Olson och Cecilia Boresson metoder och arbetssätt med vilka pedagoger kan närma sig mediepedagogik.

Jag fick många tankeställare och aha-upplevelser när jag läste boken. De visuella intrycken och mediebruset är en så central del av samhällslivet idag att jag sällan varken uppmärksammar eller reflekterar över den. Det faktum att våra elever idag översköljs av bildspråket och att det har en sådan enorm inverkan på deras verklighetsuppfattning, fick mig att fundera över hur jag själv förhåller mig till uppdraget att stärka mina elevers mediemedvetenhet. Det resulterade i att jag beställde boken till både skolledningen och arbetslaget.

Jag gillade tanken om mediepedagogik som ett förhållningssätt för alla lärare oavsett ämne. Thomas Koppfeldt, lärarutbildare och professor, menar att vi pedagoger tjänar på att vända informationsflödet i klassrummet och låta eleverna bli producenter av kunskapen. Detta kan ske genom att göra egna informativa kortfilmer. Detta tänker jag pröva i en åk. 4. De ska få göra egna kortfilmer där de visar NO-experiment, demonstrerar fotbollsövningar eller instruerar olika lösningar på ett matteproblem. Samma grundtanke går igen i en annan övning som fångade mitt intresse, nämligen den om att låta eleverna, innan en nyhetssändning, välja ut de nyheter som de själva skulle publicera och därefter lyssna på t.ex. Ekot. Jag tror att denna typ av övning verkligen skulle engagera mina elever och därmed kunna leda till djupare samtal om hur massmedia fungerar.

I boken Bild och visuell föreställning - om visuell retorik talar författarna i ett avsnitt om skillnaden mellan reklambilder och dess verkliga motsvarighet. I boken visas en bild på McDonald´s reklamkampanj föreställande fräscha pommes frites som prydligt står uppställda i sin förpackning. Under den finns en bild av verklighetens lealösa pommes frites hängandes i sin förpackning. Eftersom jag undervisar i Sv2 använder jag mycket bilder i min undervisning, därför tror jag att det jämförande momentet skulle vara en bra utgångspunkt i arbetet med mina elever. Att jämföra reklambilder och dess verkliga förlaga skulle vara en effektiv och synliggörande övning. Att låta eleverna ge sig ut på egen hand och dokumentera och därefter låta dem dra sina egna slutsatser, känns som en bra ingång till reklamens förföriska yttre kontra den ibland haltande verkligheten. Jag tänker prova detta i min grupp och förhoppningsvis kommer jag på ett naturligt sätt att trigga deras kritiska tänkande.

Avslutningsvis tycker jag att litteraturen ger mig de verktyg jag behöver för att öka mediemedvetandet både hos mig och mina elever.

Bildanalys

Nyhetsbild från Göteborgskravallerna 2001.

I bakgrunden i bildens bilddjup ser man en stadsbild, med en blå himmel i bildens övre kant, träd i det övre högra hörnet, ett eldhav i det nedre vänstra hörnet samt en folksamling i bildens mitt. I förgrunden syns en hög kastade korgstolar. Det centrala i bilden är en tydlig röd fana som hålls av en av personerna i bildens mitt. Fanan fungerar som mittpunkt i det tydliga centralperspektivet som bilden har. Detta perspektiv bidrar till att bilden uppfattas som 3 dimensionell. Bilden har klara och ljusa färger.

Fokus hamnar direkt på den röda fanan och man associerar genast till revolution, kamp och socialism. Elden, de kastade stolarna och folkgruppen bestående av människor med huvor över sina huvuden för tankarna till ett katastrofläge, men också till kamp. I motsats till kaoset bidrar den klarblå himlen och naturen i bilden med en avväpnande effekt. Det skulle kunna vara en helt vanlig sommardag.

Man skulle kunna se nyhetsbilden från Göteborgskravallerna som en parafras till denna bild nedan, en originalmålning från franska revolutionen.


Liknelserna är slående, både vad gäller uppbyggnad av bildkompositionen, med de slängda människorna i stället för korgstolarna i förgrunden, en stadsbild i bilddjupet, folksamling i bildens mitt och den tydliga röda fanan i bildens mittpunkt.

Bilden från Göteborg är en stereotyp bild där vår inre föreställning av den moderna demonstranten med huvor i folksamling besannas, men även stereotyp i historisk bemärkelse genom den röda fanan och bildkompositionen.

Den tydligaste metaforen i Göteborgsbilden tycker jag är korgstolarna vilka för tankarna till originalbildens döda kroppar. Det är också mycket troligt att Göteborgsbildens upphovsman har haft för avsikt att hela bilden skall vara en metafor för franska revolutionen, ett arrangemang som för våra tankar till den klassiska bilden. Man använde även denna metafor till denna bildkomposition från 11 september, samma mening, samma uppbyggnad, samma budskap men olika bilder.


Gemensamt för alla bilder är det den tydliga fanan i bildens mitt som här fungerar som metafor.

Bildens kaotiska inramning fungerar som metonym till den röda fanan. Närheten mellan kaoset och flaggans budskap gör att mottagaren uppfattar den kritiska situationen. Om man exempelvis hade ersatt de kastade korgstolarna i förgrunden och den brinnande elden i sidan med blommor hade metonymin inte fungerat i denna bild, budskapet blivit förvirrat och intrycket hade varit något helt annat.

Alla bilder ovan är tydliga synekdoker där bilderna står för något större, ett större sammanhang en viss tidsepok, en känsla av gemenskap, uppbyggnad och kamp.

Min sammanfattning är att nyhetsbilden från Göteborg är en medveten komposition av bildens sändare vilken har komponerat bilden för att väcka känslor, stärka en text och få mottagaren att reagera. Budskapet är enligt mig tydligt - bilden signalerar kamp och kan föreställa sig vad texten till bilden kommer att handla om. Bilden talar sitt tydliga språk, vare sig man är medveten om den historiska bilden eller ej.


Catrin Leichsenring

Facebook - elvernas digitala hem

För eleverna i åk. 4 på Fittjaskolan är internet främst en social mötesplats. Varje dag spenderar de minst två timmar på nätet och denna tid ägnas åt spel och digital interaktion med kompisarna. På Facebook möts man efter skolan och hjälps åt med skolarbetet.

Sällan har väl digital kompetens och debatten om de sociala mediernas funktion i samhället varit hetare än nu. I det förslag till ny läroplan som ska träda i kraft år 2011 framhålls digital kompetens som en central del av lärandet. Men hur använder våra elever internet och finns det några skillnader mellan hur pojkar respektive flickor förhåller sig till internet? Jag satte mig ned och pratade internetanvändning med fyra elever ur årskurs 4 på Fittjaskolan.

Från skolan till Facebook

Datorer och internet är ett ämne som engagerar och intresserar eleverna och vi behöver inte prata länge innan det framgår att datorer sedan lång tid tillbaka är ett naturligt inslag i deras vardag. Av de elever jag samtalar med har alla haft en egen dator sedan de var omkring fem år gamla.
– Då, när jag var liten spelade jag mest ABC-spel, säger Romina Danyi, 10 år. Hennes klasskompis Markos Yosif fortsätter.
- Jag lärde mig svenska genom att lyssna på böcker via datorn och så spelade jag enkla spel. Nu när jag har blivit äldre så är det onlinespel som gäller.

Samtliga uppskattar att de i dagsläget ägnar nästan två timmar framför datorn varje dag och på frågan om vilken webbplats som de kollar först är svaret enhälligt, Facebook. Sebastian Tryscien förklarar varför Facebook är så populärt.
– Det som är kul med Facebook är att alla träffas där efter skolan och spelar spel. Man kan tävla mot varandra och så pratar vi med varandra via chatten. Av de verktyg som Facebook kan erbjuda verkar chatten vara det som är mest populärt bland eleverna. Det är via den som eleverna diskuterar fotbollsmatchen som spelades på lunchrasten eller hur man ska lösa matteuppgiften på sidan 23.
– Jag går in och kollar på Facebook det första jag gör när jag kommer hem, om jag inte gör det har jag ju ingen koll på vad som har hänt, säger Busra Dincer. De andra nickar instämmande.

Busra, Sebastian och Romina har koll på Facebook.

En identitetsmarkör

Flickorna berättar att de minst två till tre gånger i veckan uppdaterar sin status samt skriver kommentarer till kompisarna. Det är viktigt förklarar dem.
-Det är så man visar att man hänger med och att man är en bra kompis, säger Romina. Mycket av flickornas tid på Facebook handlar om att kommentera kompisarnas bilder eller att skriva till kompisarna. Mobbing eller elakheter verkar inte vara vanligt utan undviks genom att blocka dem personer som ägnar sig åt sådant. Romina understryker att en av fördelarna med Facebook är att man känner sig sedd och kan visa vem man egentligen är.
-Genom att gå med i vissa grupper kan man visa vilka intressen man har, folk lär känna en bättre, säger Romina. Jag frågar pojkarna om de också ägnar mycket tid till att kommentera kompisarnas foton eller statusrader, men jag blir snabbt upplyst om att pojkarnas tid ägnas åt något helt annat. Markos förklarar att han och hans kompisar startar olika grupper på Facebook. Rösten och kroppsspråket förändras när han börjar förklara vad det innebär att vara administratör för en grupp.
-Som administratör kan du kolla så att ingen har hackat ditt lösenord, du kan dela ut behörighet till kompisar och du kan välja vem du ska bjuda in till din grupp. Att vara administratör ger makt, säger Markos och sträcker på sig. Han berättar stolt att han är administratör för tre grupper på Facebook.

Markos har administrerar tre grupper på Facebook.

Användning på lika villkor?

Elza Dunkels lektor i pedagogiskt arbete framhäver vikten av att respektera barnens integritet genom att t.ex. låta datorn vara placerad så att barnen surfa/spela ostört. På frågan om hur deras föräldrar hanterar datoranvändningen blir svaren olika.
– Mina föräldrar vill inte att jag ska vara kompisar med killar. Jag är bara kompis med mina kusiner, förklarar Busra. Flickorna förklarar för mig att man måste vara försiktig med att utge sin identitet. Flickornas föräldrar har varit tydliga med att poängtera att det finns faror på internet och att de ska undvika att samtala med okända människor över nätet. För att undvika detta blockar de sådana som de inte känner på Facebook eller MSN. Jag frågar pojkarna om deras föräldrar har pratat om oseriösa personer på internet, men båda ser frågande ut och skakar på huvudet.
– Jag har datorn på mitt rum och jag gör vad jag vill, svarar Markos. Romina uttrycker vidare att hon skulle vilja ha en blogg, men att hennes mamma inte tycker att det är någon bra idé. Hon får vänta tills hon blir äldre.




Text och bild: Catrin Leichsenring
catrin.leichsennring@gmail.com