TBP 2

I boken Medieresor belyser författarna Kristin Olson och Cecilia Boresson metoder och arbetssätt med vilka pedagoger kan närma sig mediepedagogik.

Jag fick många tankeställare och aha-upplevelser när jag läste boken. De visuella intrycken och mediebruset är en så central del av samhällslivet idag att jag sällan varken uppmärksammar eller reflekterar över den. Det faktum att våra elever idag översköljs av bildspråket och att det har en sådan enorm inverkan på deras verklighetsuppfattning, fick mig att fundera över hur jag själv förhåller mig till uppdraget att stärka mina elevers mediemedvetenhet. Det resulterade i att jag beställde boken till både skolledningen och arbetslaget.

Jag gillade tanken om mediepedagogik som ett förhållningssätt för alla lärare oavsett ämne. Thomas Koppfeldt, lärarutbildare och professor, menar att vi pedagoger tjänar på att vända informationsflödet i klassrummet och låta eleverna bli producenter av kunskapen. Detta kan ske genom att göra egna informativa kortfilmer. Detta tänker jag pröva i en åk. 4. De ska få göra egna kortfilmer där de visar NO-experiment, demonstrerar fotbollsövningar eller instruerar olika lösningar på ett matteproblem. Samma grundtanke går igen i en annan övning som fångade mitt intresse, nämligen den om att låta eleverna, innan en nyhetssändning, välja ut de nyheter som de själva skulle publicera och därefter lyssna på t.ex. Ekot. Jag tror att denna typ av övning verkligen skulle engagera mina elever och därmed kunna leda till djupare samtal om hur massmedia fungerar.

I boken Bild och visuell föreställning - om visuell retorik talar författarna i ett avsnitt om skillnaden mellan reklambilder och dess verkliga motsvarighet. I boken visas en bild på McDonald´s reklamkampanj föreställande fräscha pommes frites som prydligt står uppställda i sin förpackning. Under den finns en bild av verklighetens lealösa pommes frites hängandes i sin förpackning. Eftersom jag undervisar i Sv2 använder jag mycket bilder i min undervisning, därför tror jag att det jämförande momentet skulle vara en bra utgångspunkt i arbetet med mina elever. Att jämföra reklambilder och dess verkliga förlaga skulle vara en effektiv och synliggörande övning. Att låta eleverna ge sig ut på egen hand och dokumentera och därefter låta dem dra sina egna slutsatser, känns som en bra ingång till reklamens förföriska yttre kontra den ibland haltande verkligheten. Jag tänker prova detta i min grupp och förhoppningsvis kommer jag på ett naturligt sätt att trigga deras kritiska tänkande.

Avslutningsvis tycker jag att litteraturen ger mig de verktyg jag behöver för att öka mediemedvetandet både hos mig och mina elever.