För eleverna i åk. 4 på Fittjaskolan är internet främst en social mötesplats. Varje dag spenderar de minst två timmar på nätet och denna tid ägnas åt spel och digital interaktion med kompisarna. På Facebook möts man efter skolan och hjälps åt med skolarbetet.
Sällan har väl digital kompetens och debatten om de sociala mediernas funktion i samhället varit hetare än nu. I det förslag till ny läroplan som ska träda i kraft år 2011 framhålls digital kompetens som en central del av lärandet. Men hur använder våra elever internet och finns det några skillnader mellan hur pojkar respektive flickor förhåller sig till internet? Jag satte mig ned och pratade internetanvändning med fyra elever ur årskurs 4 på Fittjaskolan.
Från skolan till Facebook
Datorer och internet är ett ämne som engagerar och intresserar eleverna och vi behöver inte prata länge innan det framgår att datorer sedan lång tid tillbaka är ett naturligt inslag i deras vardag. Av de elever jag samtalar med har alla haft en egen dator sedan de var omkring fem år gamla.
– Då, när jag var liten spelade jag mest ABC-spel, säger Romina Danyi, 10 år. Hennes klasskompis Markos Yosif fortsätter.
- Jag lärde mig svenska genom att lyssna på böcker via datorn och så spelade jag enkla spel. Nu när jag har blivit äldre så är det onlinespel som gäller.
Samtliga uppskattar att de i dagsläget ägnar nästan två timmar framför datorn varje dag och på frågan om vilken webbplats som de kollar först är svaret enhälligt, Facebook. Sebastian Tryscien förklarar varför Facebook är så populärt.
– Det som är kul med Facebook är att alla träffas där efter skolan och spelar spel. Man kan tävla mot varandra och så pratar vi med varandra via chatten. Av de verktyg som Facebook kan erbjuda verkar chatten vara det som är mest populärt bland eleverna. Det är via den som eleverna diskuterar fotbollsmatchen som spelades på lunchrasten eller hur man ska lösa matteuppgiften på sidan 23.
– Jag går in och kollar på Facebook det första jag gör när jag kommer hem, om jag inte gör det har jag ju ingen koll på vad som har hänt, säger Busra Dincer. De andra nickar instämmande.
En identitetsmarkör
Flickorna berättar att de minst två till tre gånger i veckan uppdaterar sin status samt skriver kommentarer till kompisarna. Det är viktigt förklarar dem.
-Det är så man visar att man hänger med och att man är en bra kompis, säger Romina. Mycket av flickornas tid på Facebook handlar om att kommentera kompisarnas bilder eller att skriva till kompisarna. Mobbing eller elakheter verkar inte vara vanligt utan undviks genom att blocka dem personer som ägnar sig åt sådant. Romina understryker att en av fördelarna med Facebook är att man känner sig sedd och kan visa vem man egentligen är.
-Genom att gå med i vissa grupper kan man visa vilka intressen man har, folk lär känna en bättre, säger Romina. Jag frågar pojkarna om de också ägnar mycket tid till att kommentera kompisarnas foton eller statusrader, men jag blir snabbt upplyst om att pojkarnas tid ägnas åt något helt annat. Markos förklarar att han och hans kompisar startar olika grupper på Facebook. Rösten och kroppsspråket förändras när han börjar förklara vad det innebär att vara administratör för en grupp.
-Som administratör kan du kolla så att ingen har hackat ditt lösenord, du kan dela ut behörighet till kompisar och du kan välja vem du ska bjuda in till din grupp. Att vara administratör ger makt, säger Markos och sträcker på sig. Han berättar stolt att han är administratör för tre grupper på Facebook.
Användning på lika villkor?
Elza Dunkels lektor i pedagogiskt arbete framhäver vikten av att respektera barnens integritet genom att t.ex. låta datorn vara placerad så att barnen surfa/spela ostört. På frågan om hur deras föräldrar hanterar datoranvändningen blir svaren olika.
– Mina föräldrar vill inte att jag ska vara kompisar med killar. Jag är bara kompis med mina kusiner, förklarar Busra. Flickorna förklarar för mig att man måste vara försiktig med att utge sin identitet. Flickornas föräldrar har varit tydliga med att poängtera att det finns faror på internet och att de ska undvika att samtala med okända människor över nätet. För att undvika detta blockar de sådana som de inte känner på Facebook eller MSN. Jag frågar pojkarna om deras föräldrar har pratat om oseriösa personer på internet, men båda ser frågande ut och skakar på huvudet.
– Jag har datorn på mitt rum och jag gör vad jag vill, svarar Markos. Romina uttrycker vidare att hon skulle vilja ha en blogg, men att hennes mamma inte tycker att det är någon bra idé. Hon får vänta tills hon blir äldre.
Text och bild: Catrin Leichsenring
catrin.leichsennring@gmail.com
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja,att eleverna är olika är det ingen tvekan om. Ålder och kön spelar absolut roll och det skulle vara intressant att göra en jämförande studie från förskola upp till gymnasiet för att se hur acceptarade internetbaserade hjälpmedel är i skolan. Naturligtvis även beroende av social status samt lokalitet. Innerstad, förort, randkommun eller landet. Fett med flis eller tomt på kistbotten... Varför funkar det ibland och inte för fem öre viad andra tillfällen? Vem styr och vad är målet?
SvaraRaderaIntressant att killarna har kontroll över sina kompisar genom att vara administratör. Kan det vara så att killarna söker sig till en grupp där det finns en gängledare. Till skillnad mot tjejerna som verkar tillhöra en grupp på lika villkor.
SvaraRaderaFastnade också för att grabbarna verkade vara mer intresserade av kontroll. Det kan ju även vara en del av kulturen. Hos mina elever är det fortfarande vanligt att tjejerna måste komma hem direkt efter skolan för att hjälpa till med hushållsarbetet, medan bröderna kan vara ute med polarna.
SvaraRaderaDet som slog mig var även att han sträckte på sig för att han var administratör. Enkelt sätt att skaffa självförtroende. Det gäller bara att följa upp det.
Internet är helt klart en del av våra ungdomars liv och din artikel stämmer bra överens om vad litteraturen beskriver. Spelat spel i tidig ålder och så vidare med sociala medier och spel på nätet.
SvaraRadera