måndag 8 februari 2010

Bildanalys

Nyhetsbild från Göteborgskravallerna 2001.

I bakgrunden i bildens bilddjup ser man en stadsbild, med en blå himmel i bildens övre kant, träd i det övre högra hörnet, ett eldhav i det nedre vänstra hörnet samt en folksamling i bildens mitt. I förgrunden syns en hög kastade korgstolar. Det centrala i bilden är en tydlig röd fana som hålls av en av personerna i bildens mitt. Fanan fungerar som mittpunkt i det tydliga centralperspektivet som bilden har. Detta perspektiv bidrar till att bilden uppfattas som 3 dimensionell. Bilden har klara och ljusa färger.

Fokus hamnar direkt på den röda fanan och man associerar genast till revolution, kamp och socialism. Elden, de kastade stolarna och folkgruppen bestående av människor med huvor över sina huvuden för tankarna till ett katastrofläge, men också till kamp. I motsats till kaoset bidrar den klarblå himlen och naturen i bilden med en avväpnande effekt. Det skulle kunna vara en helt vanlig sommardag.

Man skulle kunna se nyhetsbilden från Göteborgskravallerna som en parafras till denna bild nedan, en originalmålning från franska revolutionen.


Liknelserna är slående, både vad gäller uppbyggnad av bildkompositionen, med de slängda människorna i stället för korgstolarna i förgrunden, en stadsbild i bilddjupet, folksamling i bildens mitt och den tydliga röda fanan i bildens mittpunkt.

Bilden från Göteborg är en stereotyp bild där vår inre föreställning av den moderna demonstranten med huvor i folksamling besannas, men även stereotyp i historisk bemärkelse genom den röda fanan och bildkompositionen.

Den tydligaste metaforen i Göteborgsbilden tycker jag är korgstolarna vilka för tankarna till originalbildens döda kroppar. Det är också mycket troligt att Göteborgsbildens upphovsman har haft för avsikt att hela bilden skall vara en metafor för franska revolutionen, ett arrangemang som för våra tankar till den klassiska bilden. Man använde även denna metafor till denna bildkomposition från 11 september, samma mening, samma uppbyggnad, samma budskap men olika bilder.


Gemensamt för alla bilder är det den tydliga fanan i bildens mitt som här fungerar som metafor.

Bildens kaotiska inramning fungerar som metonym till den röda fanan. Närheten mellan kaoset och flaggans budskap gör att mottagaren uppfattar den kritiska situationen. Om man exempelvis hade ersatt de kastade korgstolarna i förgrunden och den brinnande elden i sidan med blommor hade metonymin inte fungerat i denna bild, budskapet blivit förvirrat och intrycket hade varit något helt annat.

Alla bilder ovan är tydliga synekdoker där bilderna står för något större, ett större sammanhang en viss tidsepok, en känsla av gemenskap, uppbyggnad och kamp.

Min sammanfattning är att nyhetsbilden från Göteborg är en medveten komposition av bildens sändare vilken har komponerat bilden för att väcka känslor, stärka en text och få mottagaren att reagera. Budskapet är enligt mig tydligt - bilden signalerar kamp och kan föreställa sig vad texten till bilden kommer att handla om. Bilden talar sitt tydliga språk, vare sig man är medveten om den historiska bilden eller ej.


Catrin Leichsenring

2 kommentarer:

  1. En geografisk och historisk vandring från fana till fana. Att det handlade om Göteborg gjorde bilden mer levande på ett vis men situationen var så främmande redan då att händelsen ligger mentalt långt från mig själv.

    SvaraRadera
  2. Vilka bra kopplingar du har gjort, mellan nyhetsbild och konstbild. Helt suveränt! Nu lyckas jag nog med att skicka en kommentar,det gick inte i förra veckan av någon anledning.

    SvaraRadera